Orsaker till hjärtklappning och illamående
Fysiologiska faktorer
Hjärtklappning och illamående kan uppstå på grund av naturliga kroppsliga reaktioner. Graviditet och klimakteriet är vanliga exempel där hormonförändringar påverkar hjärtat och mage-tarmkanalen. Infektioner som påverkar kroppen kan också skapa dessa symtom, särskilt om de åtföljs av feber. Andra fysiologiska faktorer inkluderar lågt blodsocker (hypoglykemi), vilket ofta förekommer hos personer med diabetes.
Psykologiska faktorer
Stress och ångest är två av de mest framträdande psykologiska faktorerna som bidrar till hjärtklappning och illamående. Under stressiga situationer frigörs adrenalin, vilket ökar hjärtfrekvensen och kan orsaka illamående. Panikattacker kan också leda till liknande symtom. Dessa attacker kan bete sig som en ond cirkel; hjärtklappning leder till mer ångest, vilket förvärrar symtomen.
Kardiologiska tillstånd
Allvarliga hjärtsjukdomar kan förklara symtombilden. Förmaksflimmer och hjärtsvikt är exempel på tillstånd där hjärtrytmen blir oregelbunden, vilket kan orsaka både hjärtklappning och illamående. Medfödda hjärtsjukdomar kan också manifestera sig genom dessa symtom. Det är viktigt att söka vård om symtomen uppträder plötsligt eller i samband med bröstsmärtor.
Endokrina och metaboliska orsaker
Rubbar hormonerna och ämnesomsättning kan leda till problem. Sköldkörtelsjukdomar såsom giftstruma kan öka hjärtfrekvensen och orsaka illamående. Blodbrist (anemi) får hjärtat att arbeta hårdare, vilket kan leda till känslan av hjärtklappning. Ett skev balans mellan elektrolyter kan också utlösa dessa symtom.
Externa påverkningar och livsstilsfaktorer
Olika livsstilsval och externa faktorer kan påverka symtomen. Konsumtion av koffein och alkohol kan öka hjärtfrekvensen och leda till illamående. Rökning, snusning, och annat nikotinintag påverkar hjärtat negativt. Några mediciner kan också ha biverkningar som inkluderar hjärtklappning och illamående. Det är viktigt att notera om symtomen uppträder efter intag av nya mediciner.
Symptom och diagnos av hjärtklappning
Hjärtklappning kan orsaka obehag och påverka livet på olika sätt. För att förstå och hantera hjärtklappning är det viktigt att känna igen symtomen och gå igenom en korrekt medicinsk utredning.
Identifikation av symtom
Hjärtklappning innebär att hjärtat slår snabbare eller oregelbundet. Symtom som andfåddhet, yrsel, svimningskänslor, ökade svettningar, och bröstsmärtor är vanliga. Vissa personer kan också uppleva trötthet och ångest i samband med hjärtklappning.
Att hjärtat slår med en annan rytm än vanligt, som extra slag, kan orsaka oro. Hjärtklappning kan kännas både regelbunden och oregelbunden; ibland upplevs pulsen som snabb och skenande, vilket kallas för hjärtrusning.
Medicinsk utredning och tester
För att diagnostisera hjärtklappning behöver en läkare genomföra en ingående undersökning. I regel börjar detta med att ta patientens blodtryck och puls. EKG (elektrokardiogram) används för att studera hjärtrytmen och identifiera eventuella oregelbundenheter.
Andra vanliga tester inkluderar blodprov för att hitta underliggande medicinska tillstånd som kan bidra till hjärtklappningen, och ultraljud för att undersöka hjärtats struktur och funktion. Vid behov kan en kardiolog involveras för att utföra mer specialiserade tester och behandlingar.
När och varför söka vård
Det är viktigt att söka vård om hjärtklappning återkommer eller är ihållande. Om hjärtklappningen åtföljs av bröstsmärtor, andfåddhet, svimningskänslor, eller svettningar, bör man snarast besöka en vårdcentral eller akutmottagning.
Även om hjärtklappning ofta är ofarligt, kan det ibland vara ett tecken på allvarligare tillstånd som kräver medicinsk behandling. En läkare kan också föreslå livsstilsförändringar eller läkemedel för att hantera hjärtklappningsepisoder.
Behandling och hantering
Det finns flera behandlingsalternativ för hjärtklappning och illamående, inklusive medicinsk behandling, livsstilsförändringar och akuta åtgärder vid allvarliga fall.
Medicinska behandlingsalternativ
Behandling av hjärtklappning kan innefatta olika läkemedel beroende på orsaken. Beta-blockerare och kalciumkanalblockerare kan förskrivas för att sänka hjärtfrekvensen och minska stress på hjärtat.
Antiarrytmiska läkemedel kan användas för att stabilisera hjärtrytmen, särskilt vid arytmier såsom takykardi eller bradykardi. Pacemakers är ibland nödvändiga för att behandla långsamma hjärtrytmer. Vid mer allvarliga tillstånd, som svåra arytmier, kan en ablationsbehandling övervägas för att korrigera elektriska fel i hjärtat.
Om tillståndet är livshotande, som vid hjärtinfarkt eller stroke, kan omedelbar behandling på en akutmottagning krävas.
Livsstilsförändringar och egenvård
Att göra livsstilsförändringar kan ha stor inverkan på att hantera hjärtklappning och illamående. Regelbunden träning kan förbättra hjärthälsan och hjälpa till att kontrollera pulsen.
Sömn och vila är viktigt för att minska stress som kan orsaka hjärtklappning. Praktiserande av avslappningsmetoder som yoga eller meditation kan också vara nyttigt. Undvik triggers som koffein, tobak och alkohol som kan förvärra symptomen.
En balanserad diet rik på näringsämnen som magnesium och kalium kan också hjälpa till att stabilisera hjärtrytmen. Rådgör med en läkare för råd om specifika kostförändringar som kan vara till nytta för ditt tillstånd.
Akuta åtgärder vid svåra fall
Vid allvarliga episoder av hjärtklappning och illamående, sök omedelbart vård på en akutmottagning. Tecken på allvarliga tillstånd inkluderar synkopering, svår bröstsmärta, eller andningssvårigheter. Diagnos kan kräva EKG eller andra hjärtundersökningar för att identifiera underliggande hjärtarytmier eller hjärtsjukdomar.
Snabb behandling kan vara avgörande för att förebygga komplikationer som hjärtinfarkt eller stroke. Adrenalinutsöndring kan också ske vid paniktillstånd och bör kontrolleras under medicinsk övervakning.
Vid långvariga problem, hänvisa till en kardiolog för en noggrannare utvärdering och anpassad behandling.
